Jag vet inte... det är inte riktigt min stil. Tack, vad gulligt att du säger så. Men jag menar bara att det inte känns som jag, riktigt. Det blir så jobbigt när man liksom måste leva upp till det man har på sig, och på mig syns det så himla väl, du vet, det får liksom motsatt effekt. Hellre grå mus med värdighet, liksom, än grå mus med paljettbehå. Om du förstår.
Jag är inte "sån", jag bara... Förlåt, det är verkligen jättesnällt av dig att jag får låna, och jag har verkligen sett fram emot återträffen, det är bara dethär glamour-temat. Jo, jag vill visst följa med, det har jag ju sagt. Och du är helläcker i dendär, verkligen.
Klart du vågar. Spelar väl ingen roll vad jag har.
Nej, det gör det inte. Jag lovar, alla andra där kommer att vara jätteglammiga.
Jodå. Och jag är glittersminkad, titta.
Kan vara mer ja.
Okej, tack, du är bättre på sånt än jag.
Oj.
Jag... tack...
Ja, jag kommer. Nej jag tar inte bort nåt, jag bara..
Nej, fjäderboan har jag. Och tiaran. Ja, jag är på väg.
Utmaning: Skriv om glamour
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Betr din kommentar till mig: Ja det är nog lätt att associera till Marilyn vid tanken på glamour.
För mig ger glamour en mer sorgsen än skön känsla. Känns även i din text, "hellre grå mus med värdighet" - jag håller med.
Jag tyckte att texten var rolig och lyhörd, kändes helt autentisk. Titta, jag är glittersminkad. jag blev full i skratt, såg det framför mej. Bra, bra.
Skicka en kommentar