Det är liv i glöden ännu. Under askan.
Nej, jag vet inte hur.
Och varför är ett ord, betyder ingenting.
Uttömt och nednött av en ändlös räcka dagar
som var och en dött späd i dehär stumma, fumlande händerna,
utan kraft att ställa världen mot väggen
i ett tillblivelsens rasande upprorsvrål.
Här mellan stenväggarna. De odöpta dagarnas kyrkogård.
De samlar sin askgrå kallnade tyngd,
dess silverådror spinner tyst sitt nät, allt djupare.
Dag för dag allt mattare.
Mindre. trängre. Stummare.
Men under askan ännu glöd. En dag till.
Inspiration: Eld.
Samt Belá Tarrs svåruthärdliga och tålamodsprövande mästerverk "Turinhästen".
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Välskrivet, vackert bildspråk.
Fint skrivet.
"de odöpta dagarnas kyrkogård"!
O. Har inte skrivit på bra länge, inte läst, men det här, det här. Var det du som skrev att vissa texter vill man brodera i korsstygn? Jag tror det. Den här skulle jag vilja ha i Anundsjösöm, röd söm på vitt linne. Dom här orden behövde jag idag. Och jag förstår din anspelning på Turinhästen, det repititiva, det rakbladsvassa. Grazie.
Behövde läsa din text igen i natt. Bli påmind om glöden.
("Och varför är ett ord, betyder ingenting.")
Tack.
Skicka en kommentar