Nej, det är inte dethär. Heller.
Handen öppnar sig, det jag nyss hållit fast glider ur mitt grepp. Är snart glömt, som om det aldrig varit.
Det var något annat jag skulle.
Jag lät mig luras igen, lät mig lura mig. Och dig.
Jag är inte din. Jag hör inte hemma i ditt hus, ditt liv, dina ljusa ögon, din varma stadiga hand kring mitt bakhuvud. Jag hör inte hemma i din dröm, du inte i min.
Kurser jag hoppar av, lappar med telefonnummer som smulas sönder i jackfickorna, halvlästa böcker i sneda dammiga travar. Blicken i tomma luften mellan dem.
Frestelsen är alltid där, det skimrande luftslottet i fjärran. Allt detta ska bli ditt, om du bara. Och jag faller igen och igen, och aldrig mer, och igen.
Då flyttar jag in, vilar några stulna timmar i himmelssäng och äter aska från guldfat. Tills det bleknar omkring mig och jag återigen är där jag bör vara, vid vägkanten, på väg.
Det var något annat jag skulle.
lojalitet
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
11 kommentarer:
Underbar text som ger mycket bilder
Stark text med fint bildspråk.
Gillar mycket! Och känner igen mig bitvis....
Handen om bakhuvudet och askan från guldfatet, stulna ögonblick från den dammiga vägkanten. Vackert. Välkommen igen! Vi saknar dig.
Fantastisk text!
En skarpt talande blick ut "i tomma luften":) Gillar och instämmer i kör!
(morr, första kommentaren försvann i cyberrymden. Sammanfattning:)
Gillar gillar gillar - och det väcker många känslor och tankar i mig. Mycket vackra formuleringar som ger träffsäkra bilder för mig. Ja, glad att vi skrev på samma dag idag :)
Välkommen tillbaka. Härlig text med talande bildspråk.
Gillar och alla andra har redan sagt allt. Vackert!
hela texten är som en flykt... jag gillar
Du är tillbaka! Glad för det. Och för texten, askan, himmelssängen, dom tomma blickarna. Hoppet och frånvaron av hopp.
Skicka en kommentar