Duntäcket har abrupt ryckts av skogen flera månader för tidigt, yrvakna barrträd plirar surmulet mot den bleka himlen. Kala lövträd rister grenarna i den hurtfriska blåsten, borrar ännu domnade rötter djupare nedåt i frusen jord. Fröet till vår och sommar har månader kvar av sin tid i dvala. Grodden hejdas, vänder sig inåt, förorättat muttrande. Jorden är tagen på sängen, har fått oväntat besök innan hon ens hunnit borsta tänderna.
Skatskrän i flaxande flock plötsligt tumlande tvärs genom luften. Den obalanserade konstnären har övermannats av självtvivel, kastat in handduken och dängt med drypande svart pensel mitt på papperet, färgen skvätter åt alla håll, den skira tystnaden blir hängande i osköna trasor.
Det är för tidigt, alldeles för tidigt.
Svalt
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Intressant, mycket! Bilderna är många, gillar speciellt den obalanserade konstnären som skätter svart färg :-).
Skickligt! Alla dessa bilder som plockar fram känslar av alldeles för tidig vår :-)
Fantastiskt läckert målat.
Underbart! "... innan hon ens hunnit borsta tänderna" och rytmen och bilderna!
Vilken spännande, fängslande, kreativ och intressant text! Vackert målade bilder...
Ja! Underbar rytm. Och dina ordvindlingar. Inte en dag för tidigt att få läsa dig igen!!!
(Ps. Jag har ny sida.)
verkligen super tycker om levande språk.
Lite mörkt får jag en känsla av också bra bra
Vackert!
Åh vad jag gillar den här texten. Och hela ditt språk. Jag föll som en fura!
Å, jag tycker om bilderna jag med. Så glad när du skriver!
Skicka en kommentar