Jag jag jag

Vanorna. De nya och de gamla.

Avlagrade, skiktvis. Som flagnande färger. Smutsmörka. Bildar ett svartnande, skavande hölje, ett ormskinn långt efter ömsningstid.

Skal. Förhårdnader. En utdöd reptil som skenlever under stulet namn. Förvridna och stela drag, spegelbekanta. Ett dumt, omättligt rovdjur- hunger och hågkomst. Reptildagen är en dag av upprepning. Samma som igår, fast trängre, spåren djupare. Men grundare. Stumma.

Och den hudlösa är den som inte kan skadas. Är kvick och vattenklar, är ett frö, ett spirande skott genom mörk jord, öppnas mot ljuset, av ljus. Den skira osårbara är den som skrattar, hennes dag är nu. Yrvaken, och känner inte igen sig, och känner sedan igen sig, det svarta, avskavda. Skrattar.

Utmaning: Skriv om en jag-dag & skriv om en ny vana