Dina mjuka fingertoppar mot mina förvånade överarmsfjun,
Den lätta, varma smekningen som kommer och så är över
Innan jag hunnit göra mig till jag.
Åratals tjäle gick nyss ur mitt hjärta
Längs din hand och arm.
Islossning, vårflod längs mitt dumma, enkla, nakna ansikte
Förlåt mig. Men det är först nu jag föds.
Skrivpuff: Sorgsen
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Förvånade överarmsfjun! Åh vad kul att läsa dig igen.
Stark!
Underbar! love it!
Så otroligt vackert! Och helt utan klichéer.
Skicka en kommentar