Där satt vi, hela kvällen igenom, din Gunnar och jag, och jag sa inte ett ord. Inte ett ORD! För jag är inte sån, helt enkelt. Det är bara inte jag. Du kan lita på mig. Du och Lasse har ju bara träffats ett par gånger, knappt. Och du kommer ju själv att berätta när du är redo för det, eller hur. För du är ju inte sån, helt enkelt. Joo, det har jag vetat så länge jag känt dig, och det börjar bli ett bra tag nu faktiskt, eller hur? Tänk, jag minns dendär dagen som om det var igår, han sa "ja" och såg på dig som om han inte kunde tro att det var sant, att något sådant skulle kunna hända honom, och hela kyrkan bara GRÄT, då tänkte jag att han verkligen hittat den rätta, henne kan han lita på, hon kommer aldrig att såra honom, och då var jag så stolt över att känna dig.. Joo, säkert! Och ni var så vackra tillsammans, så unga och.... Haha, ja. Nä, vi är ju inte det, nån av oss, men det är insidan som räknas säger dom ju. Även om Gunnar faktiskt är otroligt stilig fortfarande måste jag säga. Ja du ser det ju inte på samma sätt som ser honom varje dag, ja inte just nu förstås, men i juni är du ju hemma igen, det går fortare än du tror ska du se. Men i alla fall, jag tänkte igår att han verkligen är en otroligt attraktiv man fortfarande. Ja alltså missförstå mig rätt. Inte jag naturligtvis, aldrig i livet. Men jag menar att han kan väl inte undvika att få erbjudanden, särskilt inte i det jobbet, med en massa sånadär tillställningar man måste gå på jämt. Men han pratade bara om dig. Att det finns bara du. Att sen ni träffades har det inte funnits någon annan. Att han förstod att dethär var ett fantastiskt tillfälle för dig och att han aldrig velat hålla dig tillbaka för allt i världen, och att han verkligen förstod att du inte hade tid nu att höra av dig så mycket. Men att han litade på dig. Och på mig också förstås. För att jag snackar inte, sa han, det vet alla, det vet ju du också. Det vet alla. Jag är inte sån, helt enkelt.
Du, vännen, underbart att prata med dig, men jag måste sluta nu. Ska träffa en person. Lite spännande, ja. Nygammalt kan man säga. Jo.... Du jag berättar mer en annan gång. När jag är redo ja, haha. Puss puss, hörs snart!
Skrivpuff: Skvallra
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
oj oj oj, vad händer här..! Kan man lita på henne, verkligen..? Bra skrivet.
Direkt från verkligheten?
En som man "vet" så väl att man kan lita på enligt personen i fråga själv - är nog inget att lita på eller?
Vad är det som ligger på lur?
Jättebra skrivet.
Skicka en kommentar