Här är jag nu. Ännu en dag är över.
Med pennan följer jag spåret bakåt. Oordning, skrot, oavslutat, halvpåbörjat. Dagens skörd av vilsenhet. Alla dessa olika självupptagenheter som brottas om strålkastarljuset, om samma namn, samma liv.
Det enda jag vet är att någonstans i allt detta är en glödande punkt. En hemlighet som smusslades till mig någon gång under dagen, utan att jag märkte det. Men jag vet aldrig var.
Det är därför jag sitter här medan natten svartnar utanför, och väger dagens händelser i handen, en efter en. Iakttar, vrider dem sakta i lampljuset. Någon gång under dagen såddes ett frö. Jag vill veta var jag ska vattna.
Kanske var det min tafatta, skamrodnande oförmåga att ge igen innan du gick. Eller mitt hundrade misslyckande med det allra enklaste, även idag, än en gång, men ändå en ny gång. Eller bara att jag är här nu i alla fall, idag också. Jag sitter ändå här.
Tecknar ur minnet dagens spindelnätverk av kaos och sammanhang. Gräver ut, lirkar med pennspetsen, granskar, söker.
dagens bästa stund
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Vackert! Särskilt stycket "Det är därför..."
Förbaskat fin. Magisk fin formulering om fröet som grott under dagen :)! Du har en säregen skrivstil som jag gillar. :)
Jättefin text. Sökande och med vackra formuleringar. Jag är ett Anna-fan!
Faller in i kören. *****!
Dagens bästa text. Skörden av vilsenhet. Och fröet, fröet!
Håller med de andra. Vackert
Underbart! Magiskt! Fröet!
Det här var en fantastiskt fin text. Innerlig och djup.
bara att hålla med.
Bra
Saknar dina texter. En bön; skriv om du kan.
Skicka en kommentar